En lugn dag...

Jag kanske då får tilllägga idag att vi överlevde gårdagen denna gången med!
O JA, jag o min Martin njöt ganska så rejält av tystnaden när våra två små monster äntligen kom i säng igår..

Som tur e var inte hela dagen så vild o oreglerbar som på förmiddag:) Fick mig t.o.m med en eftermiddagslur med min yngste medan min man faktiskt trotsade sin trötthet och gick ut i trädgården och lekte med den store killen och de hade minsann riktigt kul tillsammans, nu hör de ju till saken att dom två är som ler o långhalm, allt som oftast fast med några inslag av mindre kaotiska utbrott eftersom att sonen är en exakt kopia av sin far i sättet (så man har väldigt många gånger fått agera fredsmäklare till dem två)

Men iaf de var underbart att höra deras skratt o bus uteifrån under fullt snöbollskrig! Trevligt var de ju oxå att sedan bevittna deras kreativa kreationer i form av en snölykta o snögubbe där mannen min hittat den fantastiska lösningen med svart sprejfärg till knapparna o ansikte i brist på andra saker att skapa med o visst gick de lika bra, stolta var de iaf..

Kul att se en man över 30 vara lika stolt som en 5- åring!! Man kan ju inget annat än älska dem fantastiskt mkt o man blir ju så glad när de finner ngt att göra tillsammans (som oftast hänger på mig) och som min son tittat flera ggr anklagande o påpekat att vi minsann inte byggt ngn snögubbe i år så de var extra fantastiskt o komma upp ganska så utvilad (så mkt man nu kan bli när man e gravid) Å se att far o son gjort detta som man nu gått o haft samvetskval i veckor för :) o de har haft kul o dessutom fått lite kvalitetstid tillsammans!
Tänk att så lite kan göra så många så glada o att man ändå fått den glada känslan av att den här dagen kanske inte var en skitdag iaf :) :) :)  HELT FANTASTISKT!!

Idag(lördag) har de ju varit en ganska så lugn dag bara de vanliga tjatandet som ens vardag numera innehåller så jag får väl säga att man inte har nerverna utapå kroppen iaf:)

Idag har vi ju då varit ute på gården, mina svärföräldrars bondgård och vårt sk andra hem!
Mannen har hjälp gamle gubben (ja jag får kalla honom de med kärlek) att flytta stora skräckinjagande stutar (kastrerade tjurar) från ett ställe till ett annat.. Detta har vi ju då bevittnat ett antal gånger men samtidigt e de nästan alltid lika spännande, just kanske för att man har med levande varelser att göra o man vet aldrig va som kan hända dessutom är jag livrädd för dem men jag har dock trotsat min rädsla ett antal gånger o hjälpt till under åren *stolt* :) kanske mitt sätt att få lite adrenalin kickar o spänning i livet.. hihi

Längtar faktiskt efter våren, då är vi nästan alltid med o får se utsläppet av djuren när de ska ut o beta hela sommaren  o de är riktigt kul att se att djuren är lika lyckliga som en själv över att sommaren o värmen är på väg o de skuttar, hoppar o rusar ut på styckena ( jag står då på säkert avstånd, bakom elstängsel helst)

Detta är trots rädslor för enorma kreatur en extremt fin invigning av våren o jag rekommenderar den varmt :)

Jag älskar snö men trots detta kommer orden från mig "snöälskaren"      

 JAG VILL HA VÅR!