Äntligen Här!

Vårt tredje monster lille Elias valde att ploppa ut en dag efter beräknad födelse den 25 April 
kl: 05:25, 4050 tung o 53 lång o så lik sina bröder... 

  Elias

Victor

Anton

 

Ja då var man 3 barns mamma,WOW låter fortfarande konstigt o surrealistiskt när man presenterar sig som 3 barns mamma, å på ngt konstigt vis känner man sig ganska så gammal med denna titel man förärat sig med alla dessa vuxen poäng :) men men va e de man säger man e inte äldre än man känner sig o just nu kan jag ju dock säga att jag känner mig som ett ålderdomshem! men de går väl över...
SHIT vilken omtällning de har varit och är att få ett tredje barn, de som säger attt de bara flyter på o bara e..... de LJUGER ;)
Nåja visst känner man sig tryggare som mamma än första gången men herregud hur fasiken får man tiden att räcka till ojojoj..de e ju olika individer alla tre o med starka viljor o de två äldsta monsterna ligger ju inne med tidernas trots som endast förstärkts av Elias ankomst.
Hade vi inte gråa hår innan så har vi de verkligen nu.

Elias är ju en rätt så lugn kille nu när man lärt känna honom lite o hittat de rätta medlena för honom
var ju lite skrikig o gnällig i början men de va ju inte så konstigt när den lille stackaren inte blidde mätt av bröstmjölken trots att jag satt med dem hängande ute som en kossa varje timme till honom så räckte de inte för denne glupske lille man så ersättning fick de bli o vips så blev han mkt lugnare tack o lov.. Ett tag trodde vi att han skulle få kolik precis som vår äldste hade o varför inte han e en kopia av honom i de mesta så varför inte de oxå tänkte vi, så vi drog en lättnads suck när han lugnade sig för de är de sista vi behöver i trotslandet lassonmonstrena!

Som tur är så är de väldigt förtjusta i sin lille lillebror och ska pussa o pilla på honom jämt, nästan för mkt men vi får ju vara tacksamma att de inte är elaka till honom iaf.. Victor. han stoltserar och prylar varenda unge som kommer i närheten av honom o Anton visa stolt upp sin nya lillebror men vill snabbt ha uppmärksamheten riktad mot sig och den vill ju naturligtvis Victor ta del utav oxå så alla slagsmål har ju eskalerat en hel del här hemma.. Så ljudnivån är enorm (Högre än innan) sömnen är minimal och ibland vill vi knappt hämta hem våra älskade monster från dagis, prisa dagis för tack lov att vi har de 15 timmarnas avlastning både för pojkarna o mig för annars vet i tusan om vi levt :) Killarna får leka av sig och jag får luft!
Jag lovar att de hinner driva oss till vansinne och hitta på en hel del hyss de dagar de är hemma..

Anton vår store kille har ju förstått sig på låset till ytterdörren och det resulterade i att när vi i godan ro låg och sov på morgonen så valde detta monster att sticka ut o knacka dörr hos grannen samt sin
kompis som bor en bit bort i kvarteret kl halv sju på morgonen!!!!!!!!
Smart e han också som smyger likt en mus och låser dörren efter sig och sätter tillbaka skorna fint i skohyllan så at vi inte ska märka ngt däremot skvallrade naturligtvis de besökta på honom men dock inte förrens på eftermiddagen så där stog vi som dumma fån, gapandes och kunde räkna ut att lillskiten varit ute en hel timme!!! Galet arg och orolig blir man ju! Hör till saken att Anton väljer att gå upp med mkt tidigt varje dag och de orkar man inte alla dagar så han brukar sitta o titta på tv tills vi går upp o de är ju inte så sent max 8 på morgonen. iaf när vi då konfronterar honom ang detta så erkänner han oxå att han "kollat" om grannarna hade post me i HELA KVARTERET! (hoppas verkligen inget har sett honom )
Vi pratar allvar med honom o planerar att införskaffa ngn form av lås för att förhindra att detta sker igen, vi känner ju vår påg så hur mkt vi vill att han inte ska göra om de så vet vi att de kommer att ske igen för det är som o prata me en vägg o mkt riktigt så ett par dagar senare var de dags igen... grrrrrrr att han inte lär sig!!! Halv sju, strax efter Martin gått till jobb smyger han ut igen, bort till sin kompis varpå mamman följer honom hem men meddelar inte mig förrens vid tio på fm.. så nu försöker vi återigen prata allvar med väggen men men nya lås skall införskaffas :)
Victor har ju i allt detta oxå blivit förbytt o skriker, slåss o bits, allt för uppmärksamhet, sticker ifrån en o de e inte lätt o få tag på honom när man helst inte ska springa osv..
Prata allvar me en tvååring.. ja tjena, numera går våra stora killar under smeknamnen väggen o dövörat ;) Dessa hyss här ju en droppe i  havet med allt va de hunnit med under Elias första månad i familjen.. Som tur e så vet man att de går över någongång detta decenium.. Iaf inbillar vi oss de för att just nu klara kaoset i vardagen ;) Så om ni ser en lite lagom tjock mamma vråla efter sina ungar slitande på en tung tvillingvagn med svarta ringar under ögonen så lugn de e bara JAG som försöker hålla dem vid liv ett litet tag till!

Nä nu e de dax för en kopp kaffe igen.. räddningen mot tröttheten ;)